Japp, alla tjejer vet exakt vad jag pratar om. Den konstanta pressen på en att inte ha kroppshår. Och det gäller inte bara hår på "pullan", utan tanken är att man ska vara hårlös precis överallt! Tårna, ryggen, benen, armarna, under armarna, skuldrorna Ja you name It. Iaf så känner JAG den här pressen och tänk då hur det skulle vara om man faktiskt var singel. Jag skulle ju för fan ha en stående bokning på vaxningssalong.

Hur som helst, det här med att raka det "vanliga" som ben, "Pulla" och armhålshår det infinner sig väl kanske 1-2 gånger per vecka hos en traditionell tjej. Men det jag vill komma till är väl det här med benrakningen. När vintern kommer är det som om vi tjejer vill Pylsa på oss lite vinterpäls och det här med rakningen ... glöms liksom bort. Och inte fan gör det mig något. Så länge man rakar där det liksom ska vara fräääscht. Men nu vill jag alltså att ni män tänker er in i situationen att ni står i duschen och ni ska slänga upp benet på handfatet för att se till att nå ordentligt runt anklar och knäveck. Tror ni att det är kul? Jag vill alltså inte klaga. Det är som sagt helt valfritt om man vill behålla kroppshåret eller ej, men jag vill bara att ni ska vara lite TACKSAMMA! Om ni bjussar hem en snygg pingla på krogen för ett ligg och hon har sjukt lena ben - uppmärksamma gärna detta faktum då ! Vi föddes inte hårlösa, och det är ett jävla jobb att få till det utan att skära sig. (Eller .. visst vi FÖDDES hårlösa på dessa ställen .. men ni fattar vad jag menar).

Jag skar mig ENORMT ILLA i badkaret för typ 2 år sen. Micke var och tränade och jag hade precis öppnat en ny rakhyvel. Rakade mig runt anklarna och uppåt och jag svär .. drog nog rakhyveln ungefär 1 decimeter innan jag märkte att "vafan, det där är ju inte håret - Det är ju HUDEN!" ... Blödde som ett as och det blev inte bättre av att man låg i badet. Fick flashbacks från när jag såg "Hajen" första gången som liten och allt vatten färgades rött. Some Scary Shit asså ! Efter att jag hämtat mig någorlunda från detta trauma så kom till slut Micke hem, och Ja, ni som känner mig kan ju räkna ut hur jollig jag var.

"Kolla Micke det är Blooood ÖVERALLT! Fattar du hur ont det göööör eller" ! Med hysterisk röst och massa massa självömkande blickar. Det sjukliga är ju att jag fan inte ens har ett ärr efter detta enorma trauma. Ska man sluta överdramatisera allt i livet kanske? :D Men det är ju mitt signum liksom ^^ På återseende People!



Kom att tänka på dessa bruttor för ett tag sen ! Haha ... Kommer ni ihåg? :D
Och när man var i den åldern så man lyssnade på dom (I samma veva som Adam & Eva för barn var huur coolt som helst) så var man ju sjukt ball med sina trashiga tröjor och sina piercingar. Coola coola jag ! ^^