Japp, det är fortfarande jobbigt. Enormt jobbigt, och jag vill fortfarande inte prata med någon om det (Förutom 3 lyckliga personer som är som min familj), men jag vill ändå kunna skriva här och få emla mig lite... Tycka lite synd om mig själv. Få skrika lite framför datorn över att jag måste gå till jobbet och hålla god min när jag egentligen bara vill kasta mig på golvet och tokgrina! ... Men hur skulle det se ut i en livsmedelsbutik liksom? Nä, jag har grinat på jobbet 1 gång - och det var första och absolut sista gången! Trots att jag hade en verklig anledning till att bli upprörd då, så är det ändå inte min grej .. inte när folk ser. Annars kan man väl grina ögonen ur sig ! Det är skönt att gråta emellanåt ... iaf när livet är lite tungt. Och efteråt känns det som om kroppen får ny energi .. energi att orka ta sig upp för den branta backen (Shit vad jag är bra på liknelser) ! 

Jaja, det är väl meningen att man ska försöka hitta någonting att äta här hemma också. Totalt ohungrig, men jag har lärt mig att äta bör man annars dör man ... så vad väljer man? :O 

På Återseende Kamrater ! 



Alltså förstår ni för övrigt hur snygg och slank Gert är idag ... !? 
Han måste ha gått ner massor sen han kom till oss, för på den här bilden känner man knappt