Första stressgråten för i år är avklarad. Helt sjukt vad man kan stressa upp sig för ingenting. Blir osams över en jävla skitgrej med en annan tjej på jobbet dessutom. Att be om ursäkt är inte min grej och jag känner att det här är slutdisskutierat! Däremot så tänker jag gå till jobbet i morgon och vara lika gråmulen och trött,less, deprimerad som jag varit idag. När man stressar så mycket att man ringer och gråter av ilska/frustration - då kanske man borde se över sin arbetssituation? Eller? 

Men det är väl lite mitt eget fel kanske. Jag håller ju oftast en ganska snygg och stabil front utåt sett, men i själva verket så håller jag typ på att dö av stress inombords. Och idag gick det kanske lite över styr. Kul att man ska jobba ända tills på Fredag nästa vecka innan man blir fri också. Och då ska jag stressa till tåget för att åka till svärföräldrarna. Blir inte mycket lugnt här inte ! Hets Hets Hets. Ikväll ska jag dessutom iväg på middag, så det blir ännu mer hets. Och inte blir det ju bättre av att man har en syster som ringer och gör diverse beställningar när jag är mitt upp i allt stress. Åååh nu blev det ett sånt där bajsinlägg ju ... Jaja. Håll till godo. Dom kommer sällan och så ska det förbli ! Todiloo