Att inte få bli sedd för den man verkligen är. Att hela tiden behöva förklara VEM man är. Och att hela tiden bli missuppfattad. Det är någonting som jag verkligen är less på. Att heller inte kunna få skriva vad jag vill i min blogg utan att behöva förklara mig känns också rätt drygt. Så hur ska jag hantera det här? Klassisk-Sarah-Stil så tänker jag vara bitter/sur och förbannad över att folk som borde känna mig bättre än någon annan i hela världen, inte vet ett skit om vem jag är och som dessutom sagt till andra att jag är den enda som hon inte begriper sig på.

---

Att bära på en tung sten varje dag är fan helt jävla onödigt, och jag önskar att jag kunde skriva ett inlägg om självkänsla och driv. Men tyvärr, hur gärna jag än vill, så kommer den där stenen aldrig försvinna. Så med andra ord så tänker jag deppa ner totalt och inte alls njuta av de små sakerna i livet, som en ny cykel eller en myskväll i Annas soffa med hundarna. Tackar så hjärligt.