Pessimist? Javisst!

Det finns mycket jag vill säga, men som mina fingrar inte har ork till att trycka ner på dataskärmen. Bland annat skulle jag vilja ta upp det här med jobb. Borde man inte få någon form av undersökning för att se om man verkligen är kapabel till att jobba 24sju. Det är nämligen så att jag varit arbetslös sedan mitten på November, men ändå haft ett svartjobb att luta mig mot. Nu i måndags började jag på nytt jobb. Det känns skönt att tjäna pengar igen, men jag vet ju såå väl att jag inte vill syssla med kartläggningar 40 timmar i veckan, och absolut inte behöva prata med massa fittkärringar i växeln 10 minuter för att få bli kopplad. Ja byter gärna jobb med dom dock.

Sen vill jag ta upp det här med X-trafik och deras sätt att hantera både kunder och personal.
(För er som inte vet så är X-trafik bussföretaget i Gävle som har hand om all trafik från Gävle till Ockelbo i norr och typ Fagersta i Söder). Så det är i stort sett det enda alternativet som finns om man ska ta sig någonstanns. Vi bor ungefär 5 minuters gångväg från busshållsplatsen, och då väljer jag att alltid gå tio minuter innan när jag jobbar. Bara för att vara säker på att jag inte ska missa bussen. Men hur kul är det då när man får stå och vänta tills klockan är kvart i !?
Äsch, jävla sura busschaförer som är otydliga och inte kan bete sig! Så från och med i morgon så ska jag alltid alltid skita i att säga hej och ge dom Sarah-döda-med-blicken blick, så att dom får sig en funderare.

Jo, igår jobbade jag i butiken mellan 10 - 17, totala kundstatusen igår slutade på ca 30 pers. Jahoo, vad jag hade mycket att göra. INTE! Men jag skaffade mig jobb genom att städa lagret, piercingrummet och alla hyllorna. Såå nog hittade jag ett sätt att slå död på 7 timmar alltid. Men nu är det söndag, och jag sitter här med arbetsångest. För i morgon är det dags för det tråkiga jobbet. Vet inte hur länge till jag kommer palla att fylla dagarna med telefonprat faktiskt. I leave it up to faith.

Åh, I have no ork till att skriva . . . Förhopningsvise it´s just i fase and i will get over it soon.
Adjö

KOMMENTARER

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0