I dag har det varit kvavt och jävligt, men det ska inte klagas när värmen äntligen är på gång. Jag försökte tappert att tagga folk till sista april. Men då j*pnuttinutt* :D Ska bli skönt att bara kunna vara han och jag på en helt annan nivå än det är i vanliga vardagen då det mesta gås på rutin. Nu är det iaf klappat och klart för Yran i sommar. Ska bli skönt med en liten minisemester. Sen när jag har sparat ihop lite pengar och Micke har börjat tjäna egna pengar ska ska vi ta en tripp till Tallin och gå på Spa och supa och rejält redlösa :D Men en sak i taget. 

Egentligen så förstår jag inte varför jag skriver så glatt när jag nyss fick ett samtal om att fittorna på Gavle Business Center inte har betalat laglig skatt åt mig på över 1 år. Rejält trevligt må jag säga. Jag fick också information om att "chefen" på Gavle Business har suttit inne för bedrägeri och därav är anledningen till att hans "sambo" får stå som VD i företaget. Snacka om att Micke Savlid borde döpa om sig till Micke RÄV Savlid. Arsel. Jaja, i övrigt så känner jag rätt mycket irritation till att bara ge och ge hela tiden men aldrig få någon som helst uppskattning eller för den delen uppmärksamhet. Men så är väl livet. Vissa människor stannar med en i vått och torrt medan andra tycker att man enbart ska engagera sig när personen i fråga har "relationsproblem" eller "kontaktstörningar". Jag har varit på väg att lessna ur ett tag nu, men har fortsatt att kämpa av olika anledningar. Verkligen bitit ihop i vissa disskutioner där man tyckt på ett helt annat sätt osv. . . Men nu har jag fan gett upp. DU ÄR BORTOM BOTNING. Den enkla förklaringen jag har gett mig själv är bara att personen är kroniskt egoistisk. Men detta är ju en egen uppfattning. Så antingen har jag fel eller så är alla andra för trångsynta för att se det. 

Vänskap för mig är att offra sig, att visa att man bryr sig och verkligen engagera sig om vännen behöver stöd eller bara umgänge. Vissa gånger har det inte burit hela vägen för mig heller. Men det är knappast oavgjort i den här ronden. Usch, det är dumt att säga kanske, men man väljer sina vänner. Och för tillfället känner jag enbart tillit till 1 person, och det är Micke. För oavsett hur mycket vi bråkar så handlar det alltid om att ge och ta i vårat förhållande. Om han är dum så gör han alltid rätt för sig på en gång. Som igår tex, när jag kom hem så stod disken orörd, det var skit i varenda jävla hörn och jag bara kände att jag ville sjunka genom jorden och döpa om mig till Muchmad eller nått. Så jag sa ifrån, vi hade en liten dispyt. Och idag kom jag hem till ren diskbänk, bäddad säng, rengjord kattlåda och färdiggjort Kaffe. Kan man göra annat än att älska honom? Nä, föresten jag måste ändra min syn på vänskap. Det som egentligen betyder något är när livet är surt och man kan bli uppryckt och glad av att umgås eller vara nära vännerna. 

Aja, whatever. Jag har nått ett rikligt jävla dead end och antar att jag på egen hand kommer behöva kräla mig upp ur ormgropen. Men som det känns nu så stannar jag nog kvar och krälar med ormsen ;P 

Have to go, mannen kom nyss hem med svett i alla hörn och kanter. 

På återseende! :)